Spännande
Igår hade jag den stoa glädjen att träffa på en gammal bekant, som det var flera år sedan jag såg.
Det visade sig vara oerhört skrattretande att vi inte hade setts på så länge, med tanke på att (visade det sig) vi bodde i samma stadsdel. Niklas och jag gick i samma konfa-grupp. Det var en trevlig liten grupp människor på ca 18 personer som träffades x antal gånger under 1992-1993 för att lära oss mer om bibeln osv. Vi umgicks en del åren efter också då vi ofta åkte iväg på div möten och läger osv. Minns speciellt en resa genom Europa som alltid kommer att få mig att minnas en av mitt livs bästa dagar. Sen kom gymnasietiden och sen började man jobba och vips så hade man förlorat kontakten med de flesta från konfa-gruppen. Så det var en stor glädje att träffas och kunna uppdateras om vad som hänt med honom och även få info om andra som var med i gruppen.
Jag minns ju Niklas på ett visst sätt, så därför blev jag oerhört chockad när han berättade att han höll på att läsa till präst! Han har avverkat 2,5 år och har nu 2 år kvar. Igår när vi träffades och han berättade detta så var jag oerhört chockad och förundrad. Det var nog det sista "yrket" som jag hade tippat att han skulle ägna sig åt. Men nu när jag har smällt det hela så tror jag och jag är övertygad om att han kommer att bli en fantastiskt bra präst.
Efter vad han berättade igår så har jag oerhört många frågor till honom nu och nu ska det inte dröja lika länge tills vi ses igen, för vi bor ju i praktiken "grannar".
Det visade sig vara oerhört skrattretande att vi inte hade setts på så länge, med tanke på att (visade det sig) vi bodde i samma stadsdel. Niklas och jag gick i samma konfa-grupp. Det var en trevlig liten grupp människor på ca 18 personer som träffades x antal gånger under 1992-1993 för att lära oss mer om bibeln osv. Vi umgicks en del åren efter också då vi ofta åkte iväg på div möten och läger osv. Minns speciellt en resa genom Europa som alltid kommer att få mig att minnas en av mitt livs bästa dagar. Sen kom gymnasietiden och sen började man jobba och vips så hade man förlorat kontakten med de flesta från konfa-gruppen. Så det var en stor glädje att träffas och kunna uppdateras om vad som hänt med honom och även få info om andra som var med i gruppen.
Jag minns ju Niklas på ett visst sätt, så därför blev jag oerhört chockad när han berättade att han höll på att läsa till präst! Han har avverkat 2,5 år och har nu 2 år kvar. Igår när vi träffades och han berättade detta så var jag oerhört chockad och förundrad. Det var nog det sista "yrket" som jag hade tippat att han skulle ägna sig åt. Men nu när jag har smällt det hela så tror jag och jag är övertygad om att han kommer att bli en fantastiskt bra präst.
Efter vad han berättade igår så har jag oerhört många frågor till honom nu och nu ska det inte dröja lika länge tills vi ses igen, för vi bor ju i praktiken "grannar".
Destiny?
Kommentarer
Trackback
