Efternamn
Som släktforskare så är ju efternamn väldigt intressant. Idag håller ju de klassiska efternamnen så såsom Johansson, Andersson m fl på att långsamt dö ut. För att ge en snabb kurs i efternamn så var det så att fram till ca 1890-talet så fick barnen som föddes i Sverige ett efternamn baserat på faderns förnamn. Om Johan Persson fick en som så fick sonen heta Johansson i efternamn, fick han däremot en dotter fick hon heta Johansdotter. Alltså Johans-dotter. Då visste alla vad fadern hette liksom. En vanlig familj kunde därför ha flera olika efternamn i samma familj.
Tex
Fadern: Johan Persson (han var son till Per)
Modern: Klara Eriksdotter (hon var dotter till Erik)
Barnen: Martin Johansson och Anna Johansdotter.
I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet så började man skrota denna regel på en rad håll i landet, oftast i samband med att allt fler sökte sig från landsbygden in till storstäderna. Oftast tog man då faderns efternamn. Man skrotade de efternamn som slutade på dotter osv. Vid denna tiden började även de gifta kvinnorna att kalla sig sitt mans efternamn. De började ge upp en del av sin historia genom att börja kalla sig t ex Fru till Johan Persson istället för Klara Eriksdotter. Så det är härifrån de sk vanliga efternamnen såsom Eriksson, Johansson och Andersson kommer.
Nu fanns det ju även andra efternamn på 1700 och 1800-talet. Det fanns sk knektarnamn. Eller militärnamn skulle man kanske kunna säga. I varje socken (varje församling) så fanns det förut en soldat. Dessa soldater bodde med sina familjer i sk soldattorp. Dessa soldattorp hade oftast ett namn, nåt som hade med socknen att göra. Oftast fick soldaten ett nytt efternamn när han blev soldat. Typiska soldatnamn är t ex Hjort, Flinta, Stål, Blank, Duktig, Stom, Sten m fl.
Hela familjen tog då soldatnamnet som sitt efternamn och ofta följde soldatnamnet med i generationer framåt.
Sen fanns det ju även adels efternamn, som också följde med i generationer och där hela familjen hette likadant. T ex Belfrage, Silverstolpe osv.
På 1800-talet var det även vanligt att "vanliga" människor på landsbygden struntade i de vanliga efternamnen utan hittade på egna efternamn. I bland skapade de efternamn som hade med gården de bodde på att göra. Exempel på det är Persgård. Det kan man se i husförhören att mannen i familjen hette Per Johansson, nästa gång som prästen kom till gården för att skriva ner i församlingsboken vilka som bodde där, så var Johansson helt plötsligt struket och iställer står det Persgård. Likadant med övriga i familjen, alla ville numera kalla sig Persgård.
På denna tiden fanns det inget hinder för att byta namn, det var bara prästen som ev kunde säga nej.
Det var även vanligt att det sk bondefolket som i början av 1900-talet tog sig till städerna för att leta jobb. Att de i sitt flyttbevis från hemsocken kanske står Lars Eriksson, men när det i inflyttningsboken över staden står Lars Dahlqvist. Att de på vägen helt enkelt kom på ett nytt efternamn, som de trodde kunde klinga finare i staden när de kom för att söka jobb.
Numera i nutid så ser man lite av dessa mönster som upprepar sig. Idag vill många som heter Johansson, Andersson osv byta efternamn. Ibland ändrar de bara bokstäverna som t ex Carlzon, Johanzon osv.
Men ibland betalar folk en slant och hittar på udda efternamn såsom Solklippa och Måntroll.
Som släktforskare ser vi ett annat problem som börjar bli vanligt när det gäller efternamn.
Förr på 1700 och 1800-talet var det så att kvinnan behöll sitt efternamn när hon gifte sig (om hon då inte gifte in sig i adeln, för då fick hon adelsnamnet). Sen i början av 1900-talet så tog kvinnan mannens efternamn vid bröllopet.
Numera ser man att kvinnan oftast behåller sitt efternamn vid bröllopet. Oftast lägger hon till makens efternamn, så att det blir ett dubbelefternamn. Ex Johansson-Mård. (Även en del killar gör på detta sätt). Man vill liksom behålla sitt eget och genom ett - kopplar man ihop namnet. Så numera är det vanligt att många i detta land har dubbelefternamn.
Det är också vanligt att man vid ett giftermål skapar ett helt nytt efternamn, kanske ett gammal släktnamn som är på väg att dö ut eller att man då hittar på ett helt nytt som t ex Måntroll.
Men om vi håller oss kvar vid dessa personer som har dubbelefternamn. För det är just dessa som vi släktforskare har börjat se ett problem med. Tänk dig då att vi har en Anna Johansson-Mård gift med Henrik Mård. Så får de en son och då kan man ju tänka att Anna vill att hennes son ska ha en del av hennes namn, så sonen får då heta Johansson-Mård.
Så hoppar vi fram en tid. Denna son som vi kan kalla Erik Johansson-Mård, träffar då en flicka som vi kan kalla Sofia Larsson-Flinta. Då uppstår problemet vad ska de kalla sig som gifta? Antingen makens eller makans efternamn?
Och när de får barn vad ska barnen heta i efternamn? Johansson-Mård-Larsson-Flinta?
Förstår ni vad jag är på jakt efter. Man kan ju inte ha 4 efternamn. Men det är dit som många är på väg.
För tänk vad mycket att rabbla (det är ju vanligt att man har tre förnamn enligt SCB)
Sofia Maria Kristina Johansson-Mård-Larsson-Flinta.
Tex
Fadern: Johan Persson (han var son till Per)
Modern: Klara Eriksdotter (hon var dotter till Erik)
Barnen: Martin Johansson och Anna Johansdotter.
I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet så började man skrota denna regel på en rad håll i landet, oftast i samband med att allt fler sökte sig från landsbygden in till storstäderna. Oftast tog man då faderns efternamn. Man skrotade de efternamn som slutade på dotter osv. Vid denna tiden började även de gifta kvinnorna att kalla sig sitt mans efternamn. De började ge upp en del av sin historia genom att börja kalla sig t ex Fru till Johan Persson istället för Klara Eriksdotter. Så det är härifrån de sk vanliga efternamnen såsom Eriksson, Johansson och Andersson kommer.
Nu fanns det ju även andra efternamn på 1700 och 1800-talet. Det fanns sk knektarnamn. Eller militärnamn skulle man kanske kunna säga. I varje socken (varje församling) så fanns det förut en soldat. Dessa soldater bodde med sina familjer i sk soldattorp. Dessa soldattorp hade oftast ett namn, nåt som hade med socknen att göra. Oftast fick soldaten ett nytt efternamn när han blev soldat. Typiska soldatnamn är t ex Hjort, Flinta, Stål, Blank, Duktig, Stom, Sten m fl.
Hela familjen tog då soldatnamnet som sitt efternamn och ofta följde soldatnamnet med i generationer framåt.
Sen fanns det ju även adels efternamn, som också följde med i generationer och där hela familjen hette likadant. T ex Belfrage, Silverstolpe osv.
På 1800-talet var det även vanligt att "vanliga" människor på landsbygden struntade i de vanliga efternamnen utan hittade på egna efternamn. I bland skapade de efternamn som hade med gården de bodde på att göra. Exempel på det är Persgård. Det kan man se i husförhören att mannen i familjen hette Per Johansson, nästa gång som prästen kom till gården för att skriva ner i församlingsboken vilka som bodde där, så var Johansson helt plötsligt struket och iställer står det Persgård. Likadant med övriga i familjen, alla ville numera kalla sig Persgård.
På denna tiden fanns det inget hinder för att byta namn, det var bara prästen som ev kunde säga nej.
Det var även vanligt att det sk bondefolket som i början av 1900-talet tog sig till städerna för att leta jobb. Att de i sitt flyttbevis från hemsocken kanske står Lars Eriksson, men när det i inflyttningsboken över staden står Lars Dahlqvist. Att de på vägen helt enkelt kom på ett nytt efternamn, som de trodde kunde klinga finare i staden när de kom för att söka jobb.
Numera i nutid så ser man lite av dessa mönster som upprepar sig. Idag vill många som heter Johansson, Andersson osv byta efternamn. Ibland ändrar de bara bokstäverna som t ex Carlzon, Johanzon osv.
Men ibland betalar folk en slant och hittar på udda efternamn såsom Solklippa och Måntroll.
Som släktforskare ser vi ett annat problem som börjar bli vanligt när det gäller efternamn.
Förr på 1700 och 1800-talet var det så att kvinnan behöll sitt efternamn när hon gifte sig (om hon då inte gifte in sig i adeln, för då fick hon adelsnamnet). Sen i början av 1900-talet så tog kvinnan mannens efternamn vid bröllopet.
Numera ser man att kvinnan oftast behåller sitt efternamn vid bröllopet. Oftast lägger hon till makens efternamn, så att det blir ett dubbelefternamn. Ex Johansson-Mård. (Även en del killar gör på detta sätt). Man vill liksom behålla sitt eget och genom ett - kopplar man ihop namnet. Så numera är det vanligt att många i detta land har dubbelefternamn.
Det är också vanligt att man vid ett giftermål skapar ett helt nytt efternamn, kanske ett gammal släktnamn som är på väg att dö ut eller att man då hittar på ett helt nytt som t ex Måntroll.
Men om vi håller oss kvar vid dessa personer som har dubbelefternamn. För det är just dessa som vi släktforskare har börjat se ett problem med. Tänk dig då att vi har en Anna Johansson-Mård gift med Henrik Mård. Så får de en son och då kan man ju tänka att Anna vill att hennes son ska ha en del av hennes namn, så sonen får då heta Johansson-Mård.
Så hoppar vi fram en tid. Denna son som vi kan kalla Erik Johansson-Mård, träffar då en flicka som vi kan kalla Sofia Larsson-Flinta. Då uppstår problemet vad ska de kalla sig som gifta? Antingen makens eller makans efternamn?
Och när de får barn vad ska barnen heta i efternamn? Johansson-Mård-Larsson-Flinta?
Förstår ni vad jag är på jakt efter. Man kan ju inte ha 4 efternamn. Men det är dit som många är på väg.
För tänk vad mycket att rabbla (det är ju vanligt att man har tre förnamn enligt SCB)
Sofia Maria Kristina Johansson-Mård-Larsson-Flinta.
-------------
Vad tror ni? Vad har ni för erfarenhet av efternamn?
Har ni nåt släktefternamn som funnits med i generationer?
Eller har du något favoritefternamn?
Vad tror ni? Vad har ni för erfarenhet av efternamn?
Har ni nåt släktefternamn som funnits med i generationer?
Eller har du något favoritefternamn?
Kommentarer
Postat av: MaygirlS
Vet inge om vi har något speciellt efternamn i släkten som hängt med i generationer. Min farfar hette Adamsson, precis som jag. Mormor hette Weman, men det är ingen i närmaste släkten som heter. Mamma har faktiskt mellannamnet Bertilsdotter. Lite coolt tycker jag!
Jag såg mitt favoritnamn på en dörr när jag delade ut tidningar i Västerås när jag bodde där; Silverfrost. Tycker det är så fint. Annars så sitter jag lite då och då och klurar på ett nytt efternamn, så en dag kanske jag byter namn.
Postat av: Josephine
Frimodig måste då vara ett soldatnamn:) INtressant sånt där, med släktforskning och efternamn:)
Postat av: Muppin
Vilka kunskaper du besitter. Vi ska någonstans ha belgiska anfäder, men har tyvärr inte namnet på dem. Det hade varit roligt att veta mer om dem, varifrån de kom och vad hände med dem.
Trackback
