Präst
Idag har jag suttit ner med en präst i nästan en timme. Inom några dagar ska jag nämligen på begravning. Prästen kom och vi samtalade om personen som ska begravas. Om dennes liv och hur personen ifråga var.
Tänk liksom under en timme fick vi berätta allt som vi visste och som kunde vara relevant, för en person (prästen) som aldrig hade träffat personen.
Tänk att vara präst, stå och hålla i en begravning och prata om personen som ligger där i kistan. En person som prästen aldrig har träffat, men som prästen vill ge en bild av. Och det enda som prästen har att gå på är andras ord. Det måste vara en konstig känsla. Åtminstonde tycker jag att det hela är intressant.
Som präst gäller det att vara oerhört lyhörd och finkänslig och kunna lägga banala fraser i ett hölje av medkänsla.
